Bai na kontenido

Bai na kontenido

Dios Ta Realmente Interesá den Hende Muhé?

Dios Ta Realmente Interesá den Hende Muhé?

“Ta serka un muhé piká a kuminsá i ta pa su falta nos tur tin ku muri.” —SIRAG, SIGLO 2 PROMÉ KU KRISTU

“Abo ta e porta di Diabel: abo ta esun ku a kita e seyo di e palu prohibí: abo ta e promé persona ku a kibra lei di Dios . . . Abo ta esun ku asina fasil a destruí e imágen di Dios, esta, hòmber.”—TERTULIANO, ADORNO DI HENDE MUHÉ, SIGLO 2 DESPUES DI KRISTU

E PALABRANAN ei no ta di Beibel. Pa hopi siglo, nan a ser usá pa hustifiká diskriminashon kontra hende muhé. Awe ainda tin hende fanátiko ku ta sita tekstonan religioso pa hustifiká maltrato di hende muhé i ta pretendé ku tur e problemanan di humanidat ta pa falta di hende muhé. Pero Dios tabata ke pa hòmber despresiá hende muhé i abusá di nan? Kiko Beibel ta bisa? Laga nos wak.

Dios a maldishoná hende muhé?

Nò. Mas bien, Dios a “maldishoná” “e kolebra original, esun ku yama Diabel.” (Revelashon 12:9; Génesis 3:14) Ora Dios a bisa ku Adam lo a “manda riba” su kasá, e no tabata ke men ku hende hòmber mester a oprimí hende muhé. (Génesis 3:16) Simplemente, el a profetisá kiko lo ta e konsekuensianan tristu di nan piká.

Pues, maltrato di hende muhé no ta e boluntat di Dios, sino resultado direkto di e piká ku hende a heredá. Beibel no ta promové e idea ku hende muhé mester ta someté na hende hòmber komo pago pa e piká original.—Romanonan 5:12.

Akaso Dios a krea hende muhé inferior na hende hòmber?

Nò. Génesis 1:27 ta bisa: “Dios a krea hende segun su mes imágen; segun e imágen di Dios el a krea hende; hòmber i muhé el a krea nan.” Pues, Dios a krea hende—tantu hòmber komo muhé—ku e kapasidat di reflehá Su kualidatnan. Anto maske Adam ku Eva tabata emoshonalmente i físikamente distinto for di otro, tòg nan Kreador a duna nan tur dos e mesun enkargo i e mesun derechonan.—Génesis 1:28-31.

Promé ku Dios a krea Eva, el a deklará: “Lo mi traha un yudadó p’e [Adam] ku ta pas kuné.” (Génesis 2:18) E ekspreshon “ku ta pas kuné” ta indiká ku e muhé tabata inferior na e hòmber? Nò, pasobra e palabra hebreo usá einan por ser tradusí tambe komo “komplemento” i ta transmití e idea di yuda òf kooperá ku un persona. Pensa un ratu riba e kooperashon ku tin entre un siruhano i un anestesiólogo den sala di operashon. Akaso esun por funshoná sin e otro? Aunke ta e siruhano ta hasi e operashon, bo por bisa ku e ta esun mas importante? Klaru ku nò. Asina tambe, Dios a krea hòmber ku muhé pa kooperá estrechamente ku otro, no pa kompetí ku otro.—Génesis 2:24.

Kiko ta mustra ku Dios ta interesá den bienestar di hende muhé?

Dios a mira di antemano kon hende hòmber imperfekto lo a komportá nan mes, i el a tuma medida pa protehá hende muhé. Esei ta bini dilanti den e Lei di Moises ku el a instituí den siglo 16 promé ku Kristu. E outor Laure Aynard a bisa lo siguiente tokante e lei ei: “Mayoria di biaha ku e pakto di Lei ta menshoná hende muhé, ta pa defendé nan.”—La Bible au féminin.

Por ehèmpel, segun e Lei, yunan mester a onra i respetá tantu nan tata komo nan mama. (Éksodo 20:12; 21:15, 17) Ademas, e Lei a eksigí pa mustra e debido konsiderashon na hende muhé na estado. (Éksodo 21:22) E leinan di Dios ei a duna hende muhé hopi mas tantu protekshon ku e leinan ku tin awe den hopi parti di mundu. Pero tin mas kos.

Un Lei Ku Ta Mustra Kon Dios Ta Mira Hende Muhé

E Lei ku Yehova Dios a duna e nashon di Israel tabatin masha hopi benefisio pa henter e pueblo, tantu hende hòmber komo hende muhé. El a benefisiá nan físikamente i a yuda nan keda moralmente limpi i mantené un bon relashon ku Yehova. Tanten ku e nashon a skucha Dios i obedes’é, el a halsa nan “riba tur e nashonnan di mundu.” (Deuteronomio 28:1, 2) Kiko di hende muhé? Ki derecho nan tabatin bou di e Lei? Konsiderá lo siguiente.

1. Libertat individual. E muhé israelita, distinto for di hende muhé den hopi nashon di antigwedat, tabata gosa di hopi libertat. Aunke e esposo a risibí e papel di kabes di kas, e tabatin pleno konfiansa den su esposa: e esposa por a inspekshoná un tereno i kumpr’é òf “planta un kunuku di wendrùif.” Si e tabata ábil den hila i weef tela, e por a lanta su propio negoshi. (Proverbionan 31:11, 16-19) Segun e Lei di Moises, hende muhé tabatin nan propio derecho i no tabata un simpel aksesorio di hende hòmber.

Hende muhé por tabatin tambe un relashon personal ku Dios. Por ehèmpel, Beibel ta menshoná e kaso di Ana, kende a resa na Dios tokante un asuntu personal i sekretamente a hasi un promesa solèm. (1 Samuel 1:11, 24-28) Un muhé di e stat Sunem tabatin kustumber di konsultá profeta Eliseo riba sabat. (2 Reinan 4:22-25) Ademas, Dios a usa muhénan manera Débora i Hulda komo su representante. I asta saserdote- i hòmbernan prominente tabata bin buska konseho serka nan.—Huesnan 4:4-8; 2 Reinan 22:14-16, 20.

2. Oportunidat pa haña edukashon. Komo ku hende muhé tambe a kai bou di e pakto di Lei, nan a haña e invitashon pa skucha e lesamentu di Lei, i esaki a duna nan hopi oportunidat pa siña. (Deuteronomio 31:12; Nehemías 8:2, 8) Ademas, nan por a haña entrenamentu pa partisipá den sierto faseta di adorashon públiko. Por ehèmpel, algun hende muhé probablemente “tabata sirbi” na e tabernakel, miéntras ku otronan a kanta den un koro miksto di hende hòmber ku hende muhé.—Éksodo 38:8; 1 Krónikanan 25:5, 6.

Hopi hende muhé tabata sa kon pa manehá un negoshi próspero. (Proverbionan 31:24) I mamanan israelita mester a yuda eduká nan yu hòmbernan te ora esakinan a bira adulto. Ki un kontraste ku e otro nashonnan den e tempu ei, kaminda ta e tatanan so tabata siña nan yu hòmbernan! (Proverbionan 31:1) Ta bisto anto ku hende muhé den Israel di antigwedat no tabata sin edukashon.

3. Onrá i Respetá. Un di e Dies Mandamentunan a stipulá bon kla: “Onra bo tata i bo mama.” (Éksodo 20:12) I rei sabí Sálomon a bisa den un di su proverbionan: “Mi yu, tende e instrukshon di bo tata, i no bandoná e siñansa di bo mama.”—Proverbionan 1:8.

E Lei a inkluí reglanan detayá tokante e trato entre hende ku no tabata kasá ku otro, i esakinan a mustra masha rèspèt pa hende muhé. (Levítiko 18:6, 9; Deuteronomio 22:25, 26) Un esposo asta mester a tene kuenta ku e limitashonnan físiko i biológiko di su esposa.—Levítiko 18:19.

4. Derecho di risibí protekshon. Yehova ta pinta su mes den su Palabra komo “un tata di huérfano i un hues pa biuda.” Es desir, el a konsiderá su mes e Protektor di hende ku no tabatin un tata òf esposo pa defendé nan derechonan. (Salmo 68:5; Deuteronomio 10:17, 18) De echo, ora ku un biuda di un profeta tabata debe un persona ku a trat’é inhustamente, Yehova a hasi un milager pa e señora por a tene kabes riba awa sin pèrdè su dignidat.—2 Reinan 4:1-7.

Un otro ehèmpel ta e kaso di e yu muhénan di Zelofehad. E kabes di famia ei no tabatin yu hòmber i a muri promé ku e israelitanan a drenta e Tera Primintí. Pues, su sinku yu muhénan a pidi Moises “un propiedat” den e Tera Primintí. Yehova a duna nan mas di loke nan a pidi. El a bisa Moises: “Duna nan un propiedat komo herensia meimei di e ruman hòmbernan di nan tata, i bo mester pasa e herensia di nan tata pa nan.” Djei padilanti, hende muhé den Israel por a haña un herensia di nan tata i pas’é pa nan yunan.—Numbernan 27:1-8.

Un Idea Robes di e Manera Ku Dios Ta Mira Hende Muhé

Bou di e Lei di Moises, hende muhé tabata gosa di un posishon onorabel, i nan derechonan a ser respetá. Sinembargo, di siglo 4 promé ku Kristu en adelante, e kultura griego a kuminsá influensiá hudaismo, i e griegonan tabata konsiderá hende muhé inferior.—Wak e kuadro “Diskriminashon di Hende Muhé den Obranan Skirbí di Antigwedat.”

Por ehèmpel, e poeta griego Hesíodo (siglo 8 P.E.K.) a kulpa hende muhé pa tur problema di humanidat. Den su buki Teogonía, el a papia di ‘e mala rasa i pueblo mortal di hende muhé, ku ta e plaga di mas kruel ku ta biba meimei di hòmber muribundo.’ E idea akí a bira masha popular den hudaismo na prinsipio di siglo 2 P.E.K. E Talmut, kompilá desde siglo 2 E.K. en adelante, a spièrta hende hòmber pa no kòmbersá mashá ku hende muhé, ya ku al final esaki lo pone nan kometé inmoralidat.

Atraves di siglonan, e deskonfiansa akí a afektá e papel di hende muhé den sosiedat hudiu. Pa den tempu di Hesus, ya kaba hende muhé no tabatin mag di bai den otro áreanan di e tèmpel, sino te na e Plenchi di Hende Muhé so. Ta hende hòmber so tabatin mag di haña edukashon religioso, i hende muhé probablemente tabata sinta apart den snoa. E Talmut ta papia di un rabi ku a bisa ku ta masha malu pa siña yu muhé e Torá [e Lei]. Asina e lidernan religioso a duna un idea robes di e manera ku Dios ta mira hende muhé i esei a pone hopi hende hòmber haña asko di hende muhé.

Tempu Hesus tabata riba tera, el a tuma nota di e tipo di prehuisionan ei ku tabata profundamente ankrá den tradishon di e pueblo hudiu. (Mateo 15:6, 9; 26:7-11) Akaso el a laga e siñansanan ei influensiá su manera di trata hende muhé? Kiko nos por siña di su aktitut i di e trato ku el a duna nan? Kristianismo berdadero a trese alivio pa hende muhé? E siguiente artíkulo lo kontestá e preguntanan akí.