Tredje Moseboken 25:1–55

25  Jehova sa till Mose på berget Sinai:  ”Säg till israeliterna: ’När ni kommer in i det land som jag ger er+ ska landet fira en sabbat åt Jehova.+  I sex år ska ni odla er mark, beskära era vinstockar och bärga er skörd.+  Men det sjunde året ska landet ha fullständig sabbatsvila, en sabbat åt Jehova. Ni ska inte så säd på era åkrar eller beskära era vinstockar.  Ni ska inte skörda det som har vuxit upp från spillsäden, och ni ska inte samla in druvorna på era obeskurna vinstockar. Det ska vara ett år med fullständig vila för landet.  Men ni får äta det som växer av sig självt under sabbatsåret, ni och även era slavar,* era inhyrda arbetare och invandrarna som bor bland er,  och det får även de tama djuren och de vilda djuren i landet. Allt som landet ger får ätas.  Ni ska räkna 7 sabbatsår, 7 gånger 7 år, sammanlagt 49 år.  Och på den tionde dagen i sjunde månaden ska ni blåsa i hornet, högt och tydligt. På försoningsdagen+ ska ni låta ljudet av hornet höras i hela landet. 10  Ni ska förklara det 50:e året heligt och utropa frihet för alla invånare i landet.+ Det ska vara ett jubelår för er, och alla ska få tillbaka sin egendom och få komma tillbaka till sin släkt.+ 11  Det 50:e året ska vara ett jubelår för er. Ni ska inte så säd eller skörda det som växer upp från spillsäden eller plocka druvorna på de obeskurna vinstockarna.+ 12  Det är ett jubelår, och det ska vara heligt för er. Ni får bara äta av det som växer av sig självt i landet.+ 13  Under jubelåret ska alla få tillbaka sin egendom.+ 14  Om du säljer något till din medmänniska eller om du köper något av honom får ingen av er utnyttja den andre.+ 15  När du köper mark av någon ska du ta hänsyn till hur många år det har gått efter jubelåret, och han ska sätta priset efter hur många skördar du kan få fram till nästa jubelår.+ 16  Om det är många år kvar kan han höja priset, och om det är få år kvar ska han sänka priset, eftersom det är antalet skördar han säljer till dig. 17  Ingen av er ska utnyttja sin medmänniska.+ Ni ska ha djup respekt för er Gud,+ för jag är Jehova, er Gud.+ 18  Om ni håller mina stadgar och mina lagar* och rättar er efter dem ska ni bo i trygghet i landet.+ 19  Landet kommer att ge sin avkastning,+ och ni ska äta er mätta och bo i trygghet där.+ 20  Ni kanske undrar: ”Vad ska vi äta under det sjunde året om vi varken får så eller skörda?”+ 21  Jag kommer att välsigna er under det sjätte året, så att landet ger skördar som räcker i tre år.+ 22  Under det åttonde året ska ni sedan så säd, och ni ska äta av den gamla skörden ända till det nionde året. Ända tills det nionde årets skörd har bärgats ska ni äta av det gamla. 23  Jord får inte säljas för gott,+ eftersom landet tillhör mig.+ Ni är invandrare och utlänningar i mina ögon.+ 24  I hela det land som jag ger er ska ni bevilja återköpsrätten för jord. 25  Om din medbroder har blivit fattig och tvingats sälja en del av sin mark ska en nära släkting till honom återköpa det han sålt.+ 26  Om det inte finns någon som kan köpa tillbaka marken men han själv kan få ihop tillräckligt med pengar, 27  ska han räkna ut värdet av de år som gått sedan han sålde den och betala tillbaka mellanskillnaden. Sedan kan han få tillbaka sin egendom.+ 28  Men om han inte har råd att köpa tillbaka sin mark ska det han har sålt förbli köparens ända till jubelåret.+ Då ska marken återgå i hans ägo, och han kan återvända till sin egendom.+ 29  Om en man säljer ett hus i en stad med murar har han rätt att köpa tillbaka det inom ett år. Återköpsrätten+ gäller ett helt år. 30  Men om det inte köps tillbaka innan årets slut ska huset i staden med murar tillhöra köparen och hans efterkommande för all framtid. Det ska inte återlämnas under jubelåret. 31  Men hus i samhällen som inte har några murar ska betraktas som en del av jordegendomen. Återköpsrätten gäller, och under jubelåret ska de återlämnas. 32  När det gäller leviternas hus i deras städer+ ska leviterna alltid ha rätt att köpa tillbaka dem. 33  Om ett hus i en av leviternas städer inte köps tillbaka ska det återlämnas under jubelåret,+ för husen i leviternas städer är deras egendom bland israeliterna.+ 34  Men betesmarkerna+ runt deras städer får inte säljas, för det är leviternas egendom för all framtid. 35  Om din medbroder som bor i närheten av dig blir fattig och inte kan försörja sig ska du ta hand om honom,+ precis som du skulle ta hand om en invandrare+ eller en utlänning, så att han kan uppehålla livet. 36  Ta inte ränta av honom och utnyttja inte hans situation.+ Du ska ha djup respekt för din Gud,+ så att din medbroder kan bo kvar bland er. 37  Du ska inte låna honom pengar mot ränta+ eller låna ut livsmedel och kräva mer tillbaka. 38  Jag är Jehova, er Gud, som förde er ut ur Egypten+ för att ge er Kanaans land, för att visa att jag är er Gud.+ 39  Om din medbroder som bor i närheten av dig blir fattig och måste sälja sig till dig+ får du inte behandla honom som en slav.+ 40  Han ska behandlas som en inhyrd arbetare,+ som en invandrare. Han ska arbeta hos dig fram till jubelåret. 41  Då får han lämna dig tillsammans med sina barn* och återvända till sin släkt. Han ska återvända till sina förfäders egendom.+ 42  För de är mina slavar som jag förde ut ur Egypten.+ De ska inte sälja sig själva till slaveri. 43  Ni får inte behandla dem hänsynslöst.+ Ni ska ha djup respekt för er Gud.+ 44  Era slavar ska komma från folken runt omkring, av dem får ni köpa en slav eller en slavinna. 45  Och ni får även köpa slavar av invandrarna som bor bland er+ och av deras familjer som de har skaffat sig i ert land, och de ska bli er egendom. 46  Ni kan låta dem gå i arv till era barn, och de ska bli deras bestående egendom. Dem får ni ha som slavar. Men ni får inte behandla era israelitiska bröder hänsynslöst.+ 47  Om en invandrare eller utlänning bland er har blivit rik och en israelitisk medbroder har blivit fattig och måste sälja sig till honom eller en av hans släktingar, 48  gäller fortfarande återköpsrätten. Han kan friköpas av en av sina bröder,+ 49  sin farbror, sin farbrors son eller av någon annan nära släkting.* En av hans släktingar kan friköpa honom. Om han själv skulle bli rik kan han friköpa sig själv.+ 50  Tillsammans med den som köpte honom ska han räkna tiden från året han sålde sig fram till jubelåret,+ och priset för honom ska motsvara antalet år+ och beräknas efter en inhyrd arbetares lön.+ 51  Om det är många år kvar till jubelåret ska han betala ett återköpspris som motsvarar det antalet år. 52  Och om det bara är några få år kvar till jubelåret ska han göra en beräkning och betala ett återköpspris som motsvarar de år som återstår. 53  Så länge han arbetar hos honom ska han behandlas som en inhyrd arbetare, och han får inte behandlas på ett hänsynslöst sätt.+ 54  Men om han inte kan friköpa sig själv på de här villkoren kommer han att bli fri under jubelåret,+ både han själv och hans barn.* 55  Israeliterna är nämligen mina slavar. De är mina slavar som jag har fört ut ur Egypten.+ Jag är Jehova, er Gud.

Fotnoter

Eller ”era slavar och slavinnor”.
Eller ”rättsliga beslut”.
Ordagrant ”söner”.
Eller ”någon annan av hans eget kött och blod”.
Ordagrant ”söner”.

Studienoter

Media