Rut 4:1–22
4 Boas gick upp till stadsporten+ och satte sig där. Den återköpare som han hade nämnt+ kom då förbi. Boas sa till honom: ”Kom och sätt dig här, min vän.”* Då gick han dit och slog sig ner.
2 Sedan kallade Boas till sig tio av stadens äldste+ och sa: ”Sätt er här.” Och de gjorde det.
3 Han sa till återköparen:+ ”Noomi, som har återvänt från Moab,+ är tvungen att sälja marken som tillhörde vår bror Elimẹlek.+
4 Så jag tänkte berätta för dig hur det ligger till. Om du vill återköpa marken, så gör det. Köp den i närvaro av stadens invånare och folkets äldste.+ Men om du inte vill det, så tala om det för mig. För det är du som har rätten att göra återköpet, men efter dig är det jag.” Han svarade: ”Jag återköper den.”+
5 Då sa Boas: ”När du köper marken av Noomi måste du också köpa den av Rut, den moabitiska änkan, så att den dödes namn kan knytas till släktens mark* igen.”+
6 Då sa återköparen: ”I så fall kan jag inte återköpa den, för då minskar kanske värdet på det jag själv äger.* Du kan köpa tillbaka den. Jag avsäger mig min rätt, för jag kan inte göra återköpet.”
7 När man i forna tiders Israel fastställde olika saker som gällde återköpsrätt och ägarbyten var det sed att den ena parten tog av sig sin sandal+ och gav den till den andre. Det var så man bekräftade ett avtal* i Israel.
8 Så återköparen drog av sig sin sandal och sa till Boas: ”Köp den du.”
9 Sedan sa Boas till de äldste och alla som var där: ”Ni är mina vittnen:+ Av Noomi köper jag allt som tillhörde Elimẹlek och allt som tillhörde Kiljon och Mahlon.
10 Jag gifter mig också med moabitiskan Rut, änkan efter Mahlon, för att den dödes namn återigen ska knytas till hans släkts mark+ och för att hans namn inte ska utplånas bland hans bröder och bland folket i staden. Ni är i dag vittnen till detta.”+
11 Då sa alla som var i stadsporten och de äldste: ”Vi är vittnen! Vår bön är att Jehova ska låta den kvinna som nu blir din hustru* bli som Rakel och Lea, de som Israels nation härstammar från,+ och att du ska bli framgångsrik i Efrạta+ och få ett gott namn* i Betlehem.+
12 Vi ber att din släkt genom de barn som Jehova ger dig med den här unga kvinnan+ ska bli som Peres+ släkt, han som var son till Tamar och Juda.”
13 Så tog Boas Rut hem till sig, och hon blev hans hustru. Han låg med henne, och Jehova lät henne bli med barn, och hon födde en son.
14 Då sa kvinnorna till Noomi: ”Prisa Jehova, som har gett dig en återköpare i dag. Må barnets namn bli känt i Israel!
15 Han* har gett dig ny styrka och kommer att försörja dig när du blir gammal, för det är din svärdotter som har fött honom, hon som älskar dig+ och betyder mer för dig än sju söner.”
16 Noomi tog pojken och höll honom i sin famn, och hon skötte om honom.*
17 Och grannkvinnorna gav honom ett namn och sa: ”Noomi har fått en son.” Han fick heta Obed,+ och han blev far till Isai,+ Davids far.
18 Och detta är Peres+ släktlinje:* Peres blev far till Hesron,+
19 Hesron blev far till Ram, Ram blev far till Amminạdab,+
20 Amminạdab+ blev far till Nahson, Nahson blev far till Salmon,
21 Salmon blev far till Boas, Boas blev far till Obed,
22 Obed blev far till Isai,+ och Isai blev far till David.+
Fotnoter
^ Skribenten har avsiktligt utelämnat namnet.
^ Ordagrant ”arvedel”.
^ Eller ”för det kanske skulle skada min egen arvedel”.
^ Eller ”Detta var vidimeringen”.
^ Ordagrant ”förkunna ett namn”.
^ Ordagrant ”den hustru som går in i ditt hus”.
^ Dvs. Noomis barnbarn.
^ Eller ”blev hans sköterska”.
^ Ordagrant ”generationer”.