Nu regnar det igen!

FRÅN VAKNA! :S MEDARBETARE PÅ IRLAND

”Åh, nej! Nu regnar det igen!”

Har du sagt så någon gång? Hur skulle du till exempel känna det om du besökte en naturskön plats vid Irlands atlantkust på sommaren och hoppades på en varm och solig dag för att kunna njuta av den vackra naturen – bara för att mötas av stormbyar och skyfall? Då är det lätt att glömma bort att vi borde vara tacksamma för regnet. Utan det skulle varken vi eller den vackra naturen finnas till!

Efter det att regnet har vattnat marken kommer det ofrånkomligen nya regn, som från en outsinlig källa. Hur är det möjligt? På grund av en utomordentlig återvinningsprocess. Till och med en mycket snabb titt på de tre viktigaste stegen i det här livsuppehållande kretsloppet – avdunstning, kondensation och nederbörd – visar att det här inte är någon slumpmässig anordning. I en bok beskrivs det som en sinnrikt utformad process som ”fungerar efter bestämda, oföränderliga lagar”.

Avdunstning

Omkring 97 procent av vattnet på jorden finns i haven. Resten är till största delen bundet i glaciärer eller lagrat i sjöar och grundvattenmagasin. Vattnet i haven är naturligtvis inte drickbart. För att använda den plågade sjömannens ord i dikten Sången om den gamle sjömannen, * så finns det i haven ”vatten, vatten överallt, men ingenting att dricka”.

Havsvatten gör en lång och komplicerad resa innan det blir drickbart. Först avdunstar det och blir gasformigt – vattenånga. Varje år förångar värme från solen omkring 400 000 kubikkilometer vatten från land och hav till atmosfären. I forna tider gav en man som hette Elihu Gud äran för den här processen, när han sade: ”Han drar upp vattendroppar från havet och låter regn droppa ner från den dimma  han har gjort.” (Job 36:27, The New English Bible)

Atmosfären är i sig ”ett system med nästan otrolig komplexitet” som sträcker sig över 400 kilometer upp i rymden. Vårt vatten återvinns i det område som ligger närmast jorden, upp till mellan 10 och 20 kilometers höjd. Det här området, som kallas troposfären, är enligt boken Our Fragile Water Planet ”det skikt som är närmast jordens yta och är hemvist för moln, regn, snö, orkaner och tornador”.

Ju varmare luften är, desto mer vatten kan den hålla, och det är därför din tvätt torkar snabbare en blåsig och varm dag. Det är i tropiska områden som atmosfären kan innehålla mest vatten. Du kanske undrar: ”Hur förflyttas vattnet till andra platser där det behövs?” Av de mäktiga vindsystem som omger jorden. De formas av jordens rotation kring sin axel och av att vissa delar av jordytan värms upp mer än andra, vilket gör att atmosfären är ständigt turbulent.

Vår turbulenta atmosfär innehåller enorma luftmassor – stora öar av luft med ungefär samma temperatur. Hur stora är de? De kan täcka en yta som är flera miljoner kvadratkilometer stor. Varmare luftmassor alstras i tropikerna och kallare luftmassor i Arktis och Antarktis. De här luftmassorna transporterar väldiga mängder vatten i atmosfären.

En annan mästerlig konstruktion visar sig i förflyttningen av vattenånga i atmosfären. Vattenångan förflyttar värme från områden där det finns ett  överskott, till exempel tropikerna, till kallare områden. I annat fall skulle en del områden på jorden ofrånkomligen bli varmare och varmare hela tiden.

Kondensation

Även om vattenångan utför viktiga uppgifter i atmosfären, skulle den givetvis inte vattna marken om den stannade kvar där uppe. Så till exempel innehåller atmosfären över Saharaöknen mycket fuktighet, men marken förblir torr. Hur kommer fukten i atmosfären tillbaka till jorden? Först kondenseras den och återgår till flytande form.

Du har förmodligen sett hur vattenånga kondenseras i ett badrum, när den varma luften från duschen träffar en kall fönsterruta eller en spegel. Något liknande händer när ett luftpaket stiger mot kallare höjder och kyls av. Vad gör att luft stiger? Det kan vara en varm luftmassa som pressas uppåt av en tyngre, kallare luftmassa. Det kan vara berg som gör att luften tvingas uppåt. Andra gånger, speciellt i tropiska områden, kan det uppstå konvektion, vilket innebär att luft värms, utvidgas och stiger.

Nu kanske du undrar: ”Vad finns det i atmosfären som den här ångan kan kondensera på?” Atmosfären är full av extremt små partiklar – som sot, stoft och havssalter. När ett luftpaket kyls av, kondenseras vattenånga på partiklarna. Ytterst små vattendroppar blir på så sätt synliga i form av moln.

Men det här vattnet faller inte mot jorden på en gång. Varför inte det? Vatten har ju trots allt 800 gånger högre täthet än luft. Svaret är att de enskilda molndropparna är så små och lätta att de kan bäras av luftströmmarna. Elihu, som nämndes tidigare, förundrade sig över den här fascinerande delen av vattnets kretslopp, när han talade om hur Skaparen ”hänger molnen svävande uppe i höjden, ett underbart verk av hans fulländade skicklighet”. (Job 37:16; New English Bible) Är det inte fantastiskt att tänka på att de fluffiga molnen som svävar i luften ovanför dig mycket väl kan innehålla mellan 100 och 1 000 ton fuktighet?

 Nederbörd

Många moln frambringar faktiskt aldrig regn, eller, för att vara mer exakt, nederbörd. Det är relativt enkelt att förklara hur vatten kommer upp i atmosfären och hur molnen kan sväva på himlen. ”Den verkliga svårigheten”, säger en författare, ”är att förklara hur i all världen vattnet kommer ner” igen. (The Challenge of the Atmosphere)

Det kan behövas ”en miljon eller fler molndroppar” för att bilda en enda liten regndroppe. Ingen verkar ha en helt tillfredsställande förklaring till vad som omvandlar de här ytterst små svävande molndropparna till de ungefär en miljard ton vatten som faller ner på jorden varje minut dygnet runt. Är det helt enkelt så att de små molndropparna slås ihop till regndroppar? Ibland gör de det. Det är förmodligen på det sättet regndroppar bildas i till exempel tropikerna. Men det kan knappast förklara ”mysteriet med hur regndroppar bildas” på platser som Irlands atlantkust.

Här slås inte de små molndropparna ihop. Genom mekanismer som man inte helt förstår bildar de små iskristaller. De anhopas och formar ”ett av naturens yppersta mästerverk” – snöflingan. När snöflingorna växer och blir tyngre, övervinner de uppvindarna och börjar falla mot marken. Om det är tillräckligt kallt, faller de som snö. I en vanlig snöby kan det finnas flera miljarder snöflingor. Men om de faller genom ett varmt luftlager, smälter de och blir regndroppar. Snö är alltså inte fruset regn. I stället är det så att regn oftast, åtminstone i tempererade områden, börjar som snö och sedan smälter när det faller mot jorden.

Så efter en resa som mycket väl kan ha varit flera tusen kilometer lång och inbegripit komplicerade processer som man fortfarande inte helt och fullt förstår återvänder regnet. Det kan förstås kollidera med det vi hade tänkt göra eller det vi håller på med. Men den här utomordentliga anordningen gör att vi har en outsinlig tillgång till vatten. Ja, regn är verkligen en välsignelse. Så nästa gång regnet strömmar nerför ditt ansikte, kanske du uppskattar den här gåvan från Gud lite mer.

[Fotnot]

[Ruta/Diagram på sidan 14]

Hur hagel bildas

”Hagel är den besynnerliga produkten av stora turbulenta åskmoln”, sägs det i boken Weather. När molndroppar kondenseras på små kärnor i åskmoln, fångas de ibland av starka uppvindar som för dem till högre och kallare delar av molnet. I den starka kylan kondenseras andra droppar på den nybildade regndroppen och fryser omedelbart till is. Den här processen upprepas gång på gång när den frusna regndroppen förs uppåt och neråt i luftlager där temperaturen ligger under fryspunkten. Varje gång samlar den frusna regndroppen på sig ett nytt lager is och blir tyngre och tyngre och skiktad som en lök. Till slut blir den så tung att uppvindarna i molnet inte längre kan bära den, och då faller den till jorden som det kompakta, isiga hagel vi känner till. ”Då och då kan hagel bli enorma och väga upp till 0,76 kilo styck.” (Atmosphere, Weather and Climate)

[Diagram]

(För formaterad text, se publikationen)

hagel

↑ uppvind

fryspunkt .........................

↓ fallvind

[Ruta/Bilder på sidan 15]

Visste du?

Allt det vatten som finns i atmosfären räcker i genomsnitt bara till tio dagars regn.

Ett åskväder på sommaren kan släppa lös lika mycket energi som ett dussin bomber av den storlek som släpptes över Hiroshima under andra världskriget. Varje dag inträffar det ungefär 45 000 åskväder.

Atmosfären värms inte främst upp av värme direkt från solen. Det mesta av solens värmeenergi passerar rakt genom atmosfären, som i stället upphettas av energi som strålar tillbaka till atmosfären från den uppvärmda jordytan.

Vatten är det enda vanligt förekommande ämne på jorden som kan finnas samtidigt på samma plats i tre olika former – fast form, flytande form och gasform.

Dimma är helt enkelt ett moln som bildas vid marken.

[Diagram/Bilder på sidorna 16, 17]

(För formaterad text, se publikationen)

Haven innehåller 97 procent av jordens vatten

Värme från solen förångar vattnet

Vattenånga kondenseras och bildar moln

Molnen ger ifrån sig fukt genom nederbörd

Regndroppar och snöflingor