Bibelns syn

Bör man använda ikoner när man tillber Gud?

DEN 15 AUGUSTI varje år har man en stor högtid på den grekiska ön Tenos. Tusentals människor samlas för att vörda Jesu mor, Maria, och en ikon som föreställer henne och som anses besitta mirakulösa krafter. * Ett grekisk-ortodoxt uppslagsverk säger: ”Vi ärar Theotokos den allra heligaste, vår Guds moder, med särskild tro och hängivenhet och ber om hennes beskydd, omvårdnad och hjälp. Vi tar vår tillflykt till helgonen – heliga män och kvinnor – som gör under och ger oss andlig och fysisk hjälp. ... I djupaste fromhet kysser och vördar vi de heliga relikerna och ikonerna.”

Många till bekännelsen kristna tillhör samfund där man tar del i liknande tillbedjan. Men ger Bibeln stöd för att man använder ikoner i sin tillbedjan?

De första kristna

Det är värt att begrunda vad som hände omkring år 50 v.t. när aposteln Paulus besökte Athen, en stad där man lade stor vikt vid att använda bilder i tillbedjan. Paulus förklarade för athenarna att Gud inte bor ”i tempel gjorda med händer” och att han ”inte heller betjänas ... av människohänder som om han behövde något. ... Alltså ... bör vi inte föreställa oss att det Gudomliga väsendet är likt guld eller silver eller sten, likt något som är skulpterat genom mänsklig konst och uppfinning”. (Apostlagärningarna 17:24, 25, 29)

 I de kristna grekiska skrifterna, det som kallas Nya testamentet, kan man finna varningar mot att använda avgudabilder. Aposteln Johannes uppmanade de kristna: ”Var på er vakt mot avgudarna.” (1 Johannes 5:21) Och Paulus skrev till korinthierna: ”Vilken överensstämmelse finns det mellan Guds tempel och avgudar?” (2 Korinthierna 6:16) Många av de första kristna hade tidigare använt religiösa bilder i sin tillbedjan. Paulus påminde de kristna i Thessalonike om detta när han skrev: ”Ni vände er till Gud från era avgudar till att vara slavar åt en levande och sann Gud.” (1 Thessalonikerna 1:9) Utan tvivel skulle dessa kristna, liksom Johannes och Paulus, ha haft samma inställning också till ikoner.

Ikoner börjar användas i kristenheten

I det engelska uppslagsverket Encyclopædia Britannica sägs det att ”under den kristna kyrkans första tre århundraden ... fanns det ingen kristen konst, och kyrkan gjorde i allmänhet allt som stod i dess makt för att motverka dess uppkomst. Klemens av Alexandria kritiserade den religiösa (hedniska) konsten för att den fick människor att tillbe något som var tillverkat i stället för att tillbe Skaparen.”

Hur blev det då så populärt att använda ikoner? Encyclopædia Britannica fortsätter: ”Vid mitten av 200-talet började en tidig bildkonst utvecklas och accepteras inom den kristna kyrkan, men inte utan kraftigt motstånd från vissa församlingar. Det var först när kejsar Konstantin gjorde den kristna kyrkan till Roms rikskyrka under tidigt 300-tal som bilder började användas i kyrkorna och fick fäste i den allmänna kristna religionsutövningen.”

Bland de skaror av hedningar som nu bekände sig till kristendomen var det många som dyrkade porträtt av kejsaren. John Taylor säger i sin bok Icon Painting: ”Något som hörde ihop med kejsarkulten var dyrkan av kejsarens porträtt, målat på duk eller trä, och därifrån var steget inte långt till att vörda ikoner.” Den hedniska sedvänjan att tillbe bilder ersattes av sedvänjan att vörda bilder av Jesus, Maria, änglar och ”helgon”. Sådana bilder som började användas i kyrkorna letade sig så småningom fram till miljoner människors hem, där de också vördades.

Tillbedjan med ”ande och sanning”

Jesus sade till dem som lyssnade till honom att Guds tjänare måste ”tillbe med ande och sanning”. (Johannes 4:24) När en uppriktig person vill veta sanningen om bruket av ikoner i tillbedjan, måste han eller hon därför vända sig till Guds ord för att få upplysning i ämnet.

Bibeln innehåller till exempel Jesu ord: ”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” (Johannes 14:6) Paulus sade klart och tydligt att ”det finns en enda Gud och en enda medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus”, och att ”Kristus ... lägger sig ut för oss”. (1 Timoteus 2:5; Romarna 8:34) En ytterligare aspekt framkommer när vi läser att Kristus kan ”fullständigt rädda dem som närmar sig Gud genom honom, eftersom han alltid är vid liv för att lägga sig ut för dem”. (Hebréerna 7:25) Vi bör alltså närma oss Gud i Jesu Kristi namn. Ingen annan person, och i synnerhet inte någon livlös ikon, kan ersätta honom. Den här kunskapen från Guds ord kan hjälpa alla dem som söker sanningen att förstå hur de skall ”tillbe Fadern med ande och sanning” och få välsignelserna av att tillbe Gud på detta upphöjda sätt. Och, som Jesus sade, ”Fadern söker ju efter sådana till att tillbe honom”. (Johannes 4:23)

[Fotnot]

[Bildkälla på sidan 20]

Boris Subacic/AFP/Getty Images