En gråtande liten gorilla

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I KAMERUN

Pitchou, en gorillahona, föddes i den centralafrikanska skogen. När Pitchou var ungefär ett år gammal blev hennes mamma och alla andra i hennes grupp dödade av jägare som var ute efter kött att sälja. Eftersom Pitchou var så liten dödades hon inte, utan fångades för att säljas som sällskapsdjur. Men Pitchou blev sjuk och grät jämt.

PITCHOU är bara en av många tusen föräldralösa primater. Flera faktorer har bidragit till den här sorgliga situationen. En är den illegala handeln med kött från vilda djur, så kallat bushmeat. Efterfrågan på exotiskt kött är stor bland vissa restauranger och privatpersoner. Yrkesjägare utnyttjar detta och söker dag och natt igenom skogarna efter djur. Samtidigt finns det ett nätverk av mellanhänder som på lokal och internationell nivå driver illegal men lukrativ handel med djuren och köttet.

En annan faktor är den ohållbara skogsavverkningen. När skogarna förstörs berövas djuren sina hem, gömställen och platser där de kan hitta mat och sova. Man kan också se ett tydligt samband mellan skogsavverkningen och den ökande tjuvjakten. Skogsvägarna gör det nämligen lättare för jägarna att ta sig fram i skogarna, där de nu förvirrade och ofta undanträngda djuren blir lätta byten. Andra faktorer är befolkningstillväxten, efterfrågan på proteinrik mat, städernas utbredning, effektivare jaktmetoder, krig och den därmed ökande tillgängligheten på vapen. Det här har fått till följd att primater och ett antal andra arter nu hotas av utrotning, och det har gått så långt att en del skogsområden saknar vissa djurarter, något som kallas empty-forest syndrome. Det i sin tur har lett till ytterligare problem. Hur då? Jo, jämvikten i skogens ekosystem rubbas. Djuren hjälper till att sprida frön och bidrar därigenom till den biologiska mångfalden och till att skogen mår bra. När faunan (djurlivet) är borta kan därför också floran (växtlivet) påverkas.

Ändå fortsätter dödandet. På bara tio år har populationen av en del primater i vissa delar av Västafrika minskat till en tiondel av vad den har varit. ”Om tjuvjakten fortsätter ... kommer det snart inte att finnas några gorillor kvar i vilt tillstånd”, säger viltvårdare i Kamerun. *

Föräldralösa djur räddas

Den här tragiska situationen har fått naturvårdsorganisationer att arbeta för att skydda de utrotningshotade arterna. Ett exempel på det är Limbe Wildlife Centre, som har sitt säte vid foten av berget Kamerun i Västafrika söder om Sahara. Här kan besökare få se gorillor, schimpanser, mandriller och 13 ytterligare primatarter och en mängd andra djur. På senare år har centret tagit hand om nästan 200 föräldralösa och hemlösa djur och gett dem ett tryggt hem, mat och veterinärvård. Centret har också till uppgift att göra de många besökarna från Kamerun, dess grannländer och andra länder i världen medvetna om hur viktigt det är med  naturvård. Ett år nyligen hade centret mer än 28 300 besökare.

Det här för oss tillbaka till Pitchou. Några som såg den unga gorillan och hörde henne gråta blev så illa berörda att de köpte henne av jägarna och gav henne till centret. När hon kom dit blev hon noggrant undersökt vid sjukavdelningen. Förutom att hon var skrämd av sina traumatiska upplevelser led hon också av hosta, uttorkning, undernäring, diarré och hudskador. Det var på grund av hudproblemen som hon fick namnet Pitchou, som betyder ”fläckig” på en lokal dialekt. Som väl var blev Pitchou bättre av behandlingen och behövde inte opereras. Operationer kan annars utföras vid centret.

Djur som kommer till centret får tillbringa första tiden i karantän, och det fick även Pitchou göra de första 90 dagarna. Sedan fördes hon in till 11 andra gorillor i ett inhägnat område som påminde om deras naturliga skogsmiljö.  De som arbetade vid centret blev rörda och glada när de såg hur de äldre primaterna tog hand om nykomlingen. Det här är inget ovanligt, och det gjorde att Pitchou snabbt blev en del av gruppen.

Den nära och vänskapliga kontakten mellan djuren och deras skötare skapar starka band mellan dem. När besökare ser vad som görs vid centret kan det hjälpa dem att förstå det moraliska ansvar som Gud lade på människorna när han sade till det första paret att de skulle råda över djuren på jorden. (1 Moseboken 1:28)

Hur ser framtiden ut för de föräldralösa djuren?

Målet med verksamheten är att släppa ut djuren i frihet igen. Men det är ingen lätt uppgift. Djur som har blivit vana vid att få människors omvårdnad har ofta svårt att klara sig själva. De riskerar återigen att bli mat på någons bord. Flera länder i Afrika har kommit överens om att skapa skyddade områden som sträcker sig över nationsgränserna och att förbättra skötseln av de områden som redan finns. Förhoppningsvis kommer det här att underlätta frisläppandet av de föräldralösa djuren och bidra till att primaterna och alla andra vilda djur i området bevaras.

Det är dock mycket som tyder på att de krafter som verkar i motsatt riktning – girigheten, fattigdomen, den snabba befolkningstillväxten och skogsavverkningen – kommer att fortsätta att kräva många offer bland primater och andra djur. Om det inte snabbt vidtas fler skyddsåtgärder ”kommer djurbestånden av vilda arter troligen att minska tills de är helt borta”, säger Felix Lankester, projektledare vid Limbe Wildlife Centre. ”Resultatet ... kan bli att just de djur som vi arbetar med inte kommer att finnas kvar i vilt tillstånd.”

Så tragiskt! Men det är ännu mer tragiskt att se människor lida av undernäring och sjukdom och att se barn, med uppsvällda magar och rinnande ögon, dö av brist på mat. Ja, Pitchous problem är ett belysande exempel på det sorgliga tillståndet i världen, med alla ojämlikheter och orättvisor.

Lyckligtvis är inte Skaparen likgiltig för det som händer på jorden. Snart kommer han att utplåna själva orsakerna till grymheterna, lidandet och dödandet och införa varaktig harmoni bland allt levande. (Jesaja 11:6–9)

[Fotnot]

[Bilder på sidorna 22, 23]

Pitchou före och efter hennes tillfrisknande

[Bild på sidan 23]

Rödörad markatta

[Bild på sidan 23]

Drill som sköter om sin unge

[Bild på sidan 24]

Ingången till Limbe Wildlife Centre

[Bild på sidan 24]

Den föräldralösa gorillan Bolo pysslas om

[Bildkälla på sidan 23]

Samtliga bilder på sidorna 22 och 23: Limbe Wildlife Centre, Kamerun

[Bildkälla på sidan 24]

Båda bilderna: Limbe Wildlife Centre, Kamerun