Se Guds namn i Danmark
Se Guds namn i Danmark
VARJE år blir många av de tusentals turister som besöker Köpenhamn förvånade över att se Guds namn, Jehova, eller den hebreiska motsvarigheten, יהוה, inristat på slott och andra byggnader i och omkring huvudstaden. * I centrum finns till exempel Holmens kirke som har en port med Guds namn i stora guldbokstäver. Namnet förekommer också inne i porten på en minnestavla från 1661.
På gångavstånd från Holmens kirke står en byggnad som kallas Rundetårn. På ytterväggen finns Guds namn i stora hebreiska bokstäver som del av en text på latin. Översatt lyder den: ”Styr lärdomen och rättfärdigheten, Jehova, i den krönte kung Kristian den fjärdes hjärta.” Hur blev Guds namn så välkänt i Danmark?
Den protestantiska reformationen och bibelöversättning
En viktig faktor när det gäller spridningen av Guds namn var den protestantiska reformationen. Europeiska reformatorer, som Martin Luther, Jean Calvin och Huldrych Zwingli, studerade noga Bibeln och dess grundspråk – hebreiska, arameiska och koinégrekiska (allmängrekiska). Följden blev att de blev förtrogna med Guds egennamn. ”Detta namn Jehova ... tillhör uteslutande den sanne Guden”, sade Martin Luther i en predikan.
Men när Luther översatte Bibeln till tyska höll han fast vid den oskriftenliga traditionen att återge Guds namn med ”Herren” eller ”Gud” och använde alltså titlar och inte Guds namn. Längre fram bad Luther en medarbetare, Johann Bugenhagen, att utarbeta en översättning av Luthers bibel till lågtyska, det språk som talades i norra Tyskland och södra Danmark. I sitt förord till 1541 års utgåva (den första utgåvan kom 1533) hänvisade Bugenhagen flera gånger till Guds namn. Han skrev bland annat: ”Jehova är Guds heliga namn.”
År 1604 talade en teolog, Hans Poulsen Resen, med kung Kristian IV och påpekade vissa felaktigheter i den danska översättningen av Luthers bibel. Resen bad sedan om tillstånd att få utarbeta en ny översättning grundad på de hebreiska och grekiska grundtexterna. Tillståndet beviljades. I en not till 1 Moseboken 2:4 skrev Resen att ”Jehova” är ”det högsta väsendet, den ende Herren”. *
När Guds namn blev känt började det framträda på offentliga platser. Sedan Hans Poulsen Resen hade utnämnts till biskop gav han 1624 order om att en minnestavla skulle sättas upp i Brønshøjs kyrka. Överst på tavlan, inristat i guld, finns Guds namn på danska, Jehova. I många av de skrifter som Resen skrev som biskop fogade han orden ”Jehova ser” till sin underskrift.
Mot slutet av 1700-talet kom Johann David Michaelis tyska översättning av Bibeln ut på danska. Också den här bibeln innehåller Guds namn på många ställen. Och på 1800-talet tog bibelöversättarna Christian Kalkar och andra med Guds namn på de flesta ställen där det förekommer i grundtexten. År 1985 gav sedan Jehovas vittnen ut en dansk översättning av New World Translation of the Holy Scriptures. Människor som älskar Bibeln blev överlyckliga över att se namnet Jehova troget återgivet över 7 000 gånger.
Jesus Kristus sade i bön till Gud: ”Jag har gjort ditt namn uppenbart.” (Johannes 17:6) Och i sin mönsterbön, Fader vår, sade han: ”Låt ditt namn bli helgat.” (Matteus 6:9) Som religionens historia i Danmark visar har många tagit de här orden på allvar.
[Fotnoter]
^ § 2 Dessa fyra hebreiska bokstäver, som kallas tetragrammet eller tetragrammaton, är konsonanter och läses från höger till vänster. De transkriberas vanligen JHWH (eller JHVH). I forna tider lade läsaren till vokalerna, precis som vi ofta gör i dag när vi läser förkortningar.
^ § 7 I Första Moseboken 2:4 finns den första förekomsten av Guds särskiljande egennamn i Bibelns grundtext. Detta namn, som förekommer omkring 7 000 gånger i grundtexten, betyder ”han förorsakar att någon (något) blir”. Det visar att Jehova är den som alltid genomför sin avsikt. Det han säger inträffar.
[Ruta/Bild på sidan 25]
TYCHO BRAHE OCH GUDS NAMN
År 1597 lämnade den berömde danske astronomen Tycho Brahe sitt hemland efter stridigheter med den danska adeln och kung Kristian IV. I en avskedsdikt till Danmark skrev Brahe på latin: ”Främmande folk skall handla vänligt mot mig – så är Jehovas vilja.”
[Bild på sidorna 24, 25]
Holmens kirke.
[Bild på sidorna 24, 25]
Rundetårn.
[Bild på sidan 25]
Hans Poulsen Resen.
[Bild på sidan 25]
Johann Bugenhagen använde Guds namn i förordet till den lågtyska översättningen av Luthers bibel, 1541.
[Bildkälla på sidan 25]
Hans Poulsen Resen och Tycho Brahe: Kobberstiksamlingen, Det kongelige Bibliotek, Köpenhamn