Hur vädrets makter kan förändra historien

HISTORIEBÖCKERNA innehåller intressanta exempel på hur vädret har påverkat den slutliga utgången av olika händelser. Vi ska se närmare på två av dem.

Våldsamma vindar

År 1588 sände kung Filip II av Spanien en stor flotta, känd som den spanska armadan, för att invadera England. Men planerna gick i stöpet, och till stor del var det på grund av vädret.

Den spanska armadan seglade in i Engelska kanalen och möttes där av den engelska flottan. De mer lättmanövrerade engelska fartygen drabbade samman med de spanska men orsakade inga större skador. Spanjorerna kastade sedan ankar vid Calais med order om att hämta upp soldater inför den planerade invasionen av England.

I skydd av mörkret satte engelsmännen eld på flera av sina fartyg, som tack vare gynnsamma strömmar och vindar drev obemannade direkt mot de förtöjda spanska skeppen. Många spanska skepp kapade av sina ankarlinor för att inte stöta ihop med dem. Men den här åtgärden skulle visa sig få katastrofala följder längre fram.

Efter sammanstötningen vid Calais fortsatte de båda flottorna ut i Nordsjön i medvind. Vid det här laget hade engelsmännen tömt sina krutförråd och drog sig därför tillbaka in mot den engelska kusten. Spanjorerna, som hade vinden emot sig och engelsmännen mellan sig och Spanien, tvingades segla norrut runt Skottland och därefter fortsätta söderut förbi Irland för att slutligen nå Spanien.

Spanjorerna hade nu oroväckande lite mat och vatten, och ombord på de skadade skeppen fanns många sjömän som var sårade eller led av skörbjugg. Hela flottan sattes därför på svältransoner, och det försvagade besättningen ännu mer.

När man hade rundat Skottland blåste det upp en våldsam storm på Atlanten,  och många skepp drevs mot Irlands kust. I normala fall skulle man ha kastat ankar och inväntat bättre vindar. Men eftersom många ankare hade kapats vid Calais förliste 26 spanska skepp utmed den irländska kusten, och mellan 5 000 och 6 000 man miste livet.

När armadan kom tillbaka till Spanien hade ett stort antal skepp och närmare 20 000 liv gått förlorade. Den enskilt mest avgörande faktorn måste ha varit vädret. Det är uppenbart att holländarna, som var allierade med engelsmännen, var av den åsikten. På en medalj som senare präglades till minne av den spanska armadans nederlag gav de uttryck åt den vanliga uppfattningen att det är Gud som ligger bakom naturkatastrofer. Medaljen hade inskriptionen: ”Jehova blåste, och de skingrades.”

Skoningslösa skyfall

En annan världsomvälvande händelse där vädret spelade en avgörande roll var slaget vid Waterloo 1815. Historien förtäljer att på bara några timmar dödades eller sårades över 70 000 man på slagfältet, som låg omkring två mil söder om Bryssel i Belgien. Den brittiske hertigen av Wellington valde platsen och grupperade sina trupper på en höjd. Även om Napoleons franska armé var större än Wellingtons var Napoleon tvungen att besegra fienden före kvällningen, för då väntade Wellington förstärkning från den preussiska armén. Men återigen spelade vädret en nyckelroll.

Natten före slaget kom ett kraftigt regnoväder. Många soldater mindes den natten som den värsta i sitt liv. Några lyckades resa små tält, men enligt en soldat var bäddarna lika blöta som om de hade legat på botten av en sjö. Marken var rena lervällingen. För att försäkra sig om en snabb seger över Wellington ville Napoleon inleda sitt anfall redan i gryningen. Men han blev tvungen att skjuta upp anfallet flera timmar.

Den främsta orsaken till dröjsmålet var att marken behövde torka upp lite innan man kunde drabba samman. Leran gjorde dessutom kanonerna, som Napoleon förlitade sig så mycket på, mindre effektiva. För det första minskade räckvidden eftersom det var svårt att flytta de tunga pjäserna i leran. För det andra var det meningen att kanonkulorna skulle studsa mot marken för att tillfoga Wellingtons trupper ytterligare skador. Men nu blev det inte så, för den mjuka, blöta marken absorberade en stor del av energin. Det här var katastrofalt för Napoleon och hans trupper. Till följd av de extrema väderförhållandena blev de besegrade, och Napoleon själv fördes i exil.

I båda de här fallen hade vädret uppenbarligen en avgörande inverkan på händelser som förändrade världen. Bland annat spelade de en viktig roll i samband med uppkomsten av det brittiska imperiet.

[Bild på sidan 24]

Den spanska armadan

[Bildkälla]

© 19th era/Alamy

[Bild på sidan 25]

Slaget vid Waterloo

[Bildkälla]

© Bettmann/CORBIS