Bröstcancer – farhågor och förhoppningar

CONCHITA tillhörde ingen typisk riskgrupp. * Hon var 40 år, var vid god hälsa och hade ingen bröstcancer i släkten. Den senaste mammografin hade inte visat något onormalt. Men en dag när hon undersökte sina bröst i duschen kände hon en knöl. Det visade sig vara cancer. Conchita och hennes man satt som bedövade när läkaren förklarade vilka behandlingar som kunde bli aktuella.

Längre tillbaka fick kvinnor med bröstcancer beskedet att det bara fanns ett alternativ – radikal mastektomi. Detta var ett stympande ingrepp där man avlägsnade hela bröstet, bröstmuskeln och alla lymfkörtlar i bröst och armhåla. Lidandet förlängdes ofta av kemoterapi eller strålning. Förståeligt nog fruktade många behandlingen mer än sjukdomen.

Kampen mot bröstcancer har hela tiden varit en balansgång mellan behovet att förinta en mördare och en önskan att inte orsaka onödigt lidande genom vanställdhet och smärtsamma biverkningar. Precis som Conchita kan många bröstcancerpatienter i dag välja mellan olika behandlingar. * Och en stadig ström av medicinska studier och nyhetsrapporter väcker hopp om att sjukdomen till slut ska kunna besegras tack vare nya behandlingar och förebyggande tester och dieter.

Men trots de medicinska framstegen är bröstcancer fortfarande en av de vanligaste cancerrelaterade dödsorsakerna bland kvinnor. * Flest kvinnor har drabbats i Nordamerikas och Västeuropas i-länder, men siffrorna stiger nu i Asien och Afrika, som historiskt sett inte har varit lika hårt drabbade. Dessutom är dödsfrekvensen bland dem som fått diagnosen högre i Asien och Afrika. Varför det? ”Det är mycket ovanligt att cancern upptäcks i ett tidigt skede”, säger en läkare i Afrika. ”De flesta kommer till oss i ett framskridet stadium.”

Risken ökar med åldern. Omkring 80 procent av alla kvinnor som drabbas är över 50. Men det positiva är ändå att bröstcancer är en av de mest behandlingsbara cancertyperna. Hela 97 procent av dem i USA som får diagnosen i ett tidigt skede är vid liv fem år senare. Conchita passerade nyligen 5-årsgränsen.

Grundläggande fakta

Precis som i Conchitas fall börjar det ofta med att man upptäcker en konstig knöl eller knuta. Men lyckligtvis är 80 procent av dessa knölar godartade, eller väl avgränsade, och många är helt enkelt vätskefyllda blåsor, så kallade cystor.

Bröstcancer börjar med att en cell beter sig onormalt och börjar dela sig okontrollerat, så att det gradvis bildas en tumör. En tumör blir elakartad när dess celler invaderar andra vävnader.  En del tumörer växer snabbt, medan andra kan växa i upp till tio år innan de upptäcks.

När Conchita gick till läkaren tog han ett vävnadsprov från knölen med hjälp av en tunn nål. Provet innehöll cancerceller. Man utförde därför en operation för att ta bort tumören och den kringliggande bröstvävnaden och för att avgöra tumörens stadium (storlek, typ och spridning) och grad (tillväxthastighet).

Efter operationen får många patienter ytterligare behandling för att förhindra att cancern kommer tillbaka eller sprider sig. Cancerceller kan bryta sig loss från en tumör, färdas genom blodomloppet eller lymfsystemet och börja växa igen. Det är när cancern sprider sig, eller bildar metastaser, och angriper vitala organ och vävnader – hjärna, lever, benmärg eller lungor – som sjukdomen blir dödlig.

Conchita behandlades med både strålning och kemoterapi för att få bort eventuella kvarvarande cancerceller där tumören hade suttit och i resten av kroppen. Eftersom hennes  cancerform var beroende av östrogen fick hon också antihormonell behandling för att förebygga nya tumörer.

Framstegen inom bröstcancerbehandlingen gör att det finns olika alternativ beroende på patientens ålder, hälsa, cancerhistoria och tumören i sig. Arlette fick till exempel sin diagnos innan cancern spred sig utanför mjölkgången. Hon genomgick därför en lumpektomi och kunde behålla sitt bröst. Alice däremot fick kemoterapi före operationen, vilket gjorde att tumören krympte. Janices kirurg tog bara bort tumören och portvaktskörteln, den första lymfkörteln som tar emot vätska från tumören. Eftersom den inte innehöll några cancerceller lämnade man kvar de andra körtlarna. Därmed minskade risken för lymfödem i armen, en obehaglig uppsvullnad som kan inträffa när många lymfkörtlar tas bort.

Mycket är känt om bröstcancerns förlopp, men en grundläggande fråga kvarstår: Varför och hur uppstår bröstcancer?

Orsakerna?

Orsakerna till bröstcancer är fortfarande en gåta. Kritiker säger att det forskas mer kring behandlingar och screening – vilket ger större förtjänster – än kring orsaker och förebyggande åtgärder. Ändå har forskarna hittat betydelsefulla ledtrådar. En del menar att bröstcancer är ett resultat av komplexa flerstegsprocesser som börjar med att en skadad gen får celler att uppföra sig onormalt – att dela sig ohejdat, invadera andra vävnader, lura immunförsvarscellerna och göra lömska attacker mot vitala organ.

Varifrån kommer de felaktiga generna? I fem till tio procent av fallen har kvinnorna ärftliga anlag för bröstcancer. Men i många fall tycks friska gener ha skadats av påverkan utifrån, och strålning och kemiska ämnen verkar höra till de största bovarna i dramat. Sambanden kan komma att bekräftas i framtida studier.

En annan faktor kan vara hormonet östrogen, som verkar stimulera vissa former av bröstcancer. Risken kan därför öka om en kvinna börjar menstruera mycket tidigt eller får sin sista menstruation senare än normalt, om hon föder barn sent i livet eller inte alls eller om hon har fått hormonbehandling. Eftersom fettceller producerar östrogen kan fetma öka risken efter klimakteriet, när äggstockarna har slutat producera hormoner. Några andra riskfaktorer är höga insulinnivåer och låga  nivåer av sömnhormonet melatonin, något som ofta drabbar nattarbetare.

Finns effektivare, mindre traumatiska bröstcancerbehandlingar inom räckhåll? Forskarna arbetar på behandlingar som drar nytta av kroppens eget immunförsvar och på läkemedel som riktar in sig på de molekylära vägar som främjar cancertillväxt. Under tiden kan läkare dra nytta av förbättrad röntgenteknik för att ge effektivare och mer riktad strålning.

Forskarna strider också på andra fronter. Bland annat försöker de lösa mysteriet med metastasbildning, överlista cytostatikaresistenta cancerceller, blockera signaler för celltillväxt och skräddarsy behandlingar för olika slag av tumörer.

Men tyvärr kan vi i dagens värld inte utrota alla sjukdomar, och döden kan ingen av oss besegra. (Romarna 5:12) Det är bara vår Skapare som kan göra något åt den tragiska situationen. Men kommer han att göra det? Bibeln svarar ett tydligt ja. Den tid kommer då ”ingen invånare skall säga: ’Jag är sjuk.’” * (Jesaja 33:24) Vilken lättnad det kommer att bli!

[Fotnoter]

[Ruta/Bild på sidorna 24, 25]

VARNINGSTECKEN

Tidig upptäckt är oerhört viktig, men samtidigt varnar en del studier för att bröstundersökningar och mammografi kan vara mindre tillförlitliga på yngre kvinnor, vilket kan leda till onödiga behandlingar och onödig oro. Experter framhåller ändå att det är mycket viktigt att vara uppmärksam på förändringar i brösten och lymfkörtlarna. Här är några varningstecken:

● En knöl eller knuta i armhålan eller bröstet.

● Annan vätska än mjölk från bröstvårtan.

● Förändringar i hudens färg eller yta.

● En onormalt indragen eller känslig bröstvårta.

[Ruta på sidan 25]

OM DU FÅR BRÖSTCANCER

● Räkna med att ägna åtminstone det närmaste året åt behandling och rehabilitering.

● Om det är möjligt, välj kompetenta läkare som respekterar dina behov och trosuppfattningar.

● Bestäm tillsammans med familjen vilka ni ska berätta det för, och när. Då får dina vänner möjlighet att visa omtanke och att be med och för dig. (1 Johannes 3:18)

● Hämta hjälp och styrka att klara av känslomässiga påfrestningar genom bibelläsning, bön och uppbyggande tankar. (Romarna 15:4; Filipperna 4:6, 7)

● Prata med andra som har haft bröstcancer och som kommer att vara uppmuntrande. (2 Korinthierna 1:7)

● Försök att ta en dag i taget. ”Var aldrig bekymrade för morgondagen”, sade Jesus. ”Morgondagen skall nämligen ha sina egna bekymmer.” (Matteus 6:34)

● Spar på krafterna. Du behöver få tillräckligt med vila.

[Ruta/Bild på sidan 26]

PRATA MED DIN LÄKARE

● Lär dig grundläggande medicinska termer som hör samman med bröstcancer.

● Skriv en lista med frågor innan du träffar din läkare, och be din man eller en vän att följa med dig och hjälpa dig att anteckna.

● Om läkaren säger något du inte förstår, be då om ytterligare förklaringar.

● Fråga läkaren hur många fall av din cancertyp som han eller hon har behandlat.

● Skaffa om möjligt ett andra utlåtande.

● Om dina läkare inte är överens, väg då in vilken yrkeserfarenhet de har. Be dem att rådgöra med varandra.

[Ruta/Bilder på sidan 27]

HUR MAN HANTERAR BIVERKNINGARNA

Några av biverkningarna vid cancerbehandling kan vara illamående, håravfall, kronisk trötthet, smärta, hudreaktioner och domningar eller stickningar i armar och ben. Här följer några förslag som kan underlätta:

● Ät bra mat som stärker ditt immunförsvar.

● För dagbok över din energinivå och din reaktion på mat.

● Pröva om illamående och smärta kan lindras med läkemedel, akupunktur eller massage.

● Motionera så att du stärker fysiken, håller vikten under kontroll och förbättrar immunförsvaret. *

● Vila ofta, men tänk på att tröttheten kan förvärras om man ligger för mycket till sängs.

● Smörj in kroppen. Ha löst sittande kläder. Duscha eller bada i varmt vatten.

[Fotnot]

 [Ruta på sidan 28]

OM NÅGON SOM STÅR DIG NÄRA FÅR CANCER

Hur kan man vara ett stöd om någon närstående får cancer? Tillämpa den bibliska principen: ”Gläd er med dem som gläder sig; gråt med dem som gråter.” (Romarna 12:15) Visa att du bryr dig genom att ringa, skriva kort, brev eller mejl eller hälsa på en stund. Be tillsammans och läs uppmuntrande bibelställen. ”Nämn inte sådana som har dött av cancer, utan sådana som har överlevt”, säger Beryl. ”Ge din vän en stor kram”, säger Janice, som själv har haft cancer. ”Vill hon prata om det så kommer hon att göra det.” Mannen behöver särskilt tänka på att visa att han älskar sin fru.

”Med jämna mellanrum hade vi en cancerfri dag”, berättar Geoff. ”Min fru ville inte att allt bara skulle kretsa kring hennes hälsa. Så vi bestämde oss för att då och då ha en hel dag när vi inte alls pratade om cancern. I stället koncentrerade vi oss på det positiva i vårt liv. Det var som att ta semester från sjukdomen.”

[Ruta på sidan 28]

TANKAR OCH REFLEKTIONER

Om att få diagnosen

Sharon: Livet förändrades på ett ögonblick. ”Nu är det slut”, tänkte jag.

Om de svåraste stunderna

Sandra: Ångesten är värre än behandlingen.

Margaret: Efter andra behandlingen tänker man: ”Jag vill inte fortsätta med det här.” Men ändå gör man det.

Om vänner

Arlette: Vi berättade för våra vänner så att de kunde be för oss.

Jenny: Inget leende, ingen nick, ingen hälsning gick obemärkt förbi.

Om stöttande äkta män

Barbara: Jag bestämde mig för att raka av mig håret innan jag tappade det. Colin sade: ”Du har så fin huvudform!” Han fick mig att skratta.

Sandra: Vi tittade i spegeln tillsammans. När jag såg på Joe visste jag att allt var okej.

Sasha: Karl brukade säga till andra: ”Vi har cancer.”

Jenny: Geoff var orubblig i sin kärlek och en andlig klippa att luta sig emot.

[Diagram/Bild på sidan 27]

(För formaterad text, se publikationen)

Cancerceller ignorerar normala tillväxtsignaler, delar sig okontrollerat och invaderar andra vävnader.

[Diagram]

Mjölkgång med normala celler.

Ductal cancer in situ.

Invasiv ductal cancer.

[Bild på sidan 28]

Det kärleksfulla stödet från familj och vänner är en viktig del av behandlingen.