”Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne. Kasta alla era bekymmer på honom, eftersom han bryr sig om er.” (1 Petrus 5:6, 7, Nya världens översättning)

 ”Böj er alltså ödmjukt under Guds starka hand, så att han upphöjer er när tiden är inne, och kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er.” (1 Petrus 5:6, 7, Bibel 2000)

 Här försäkrar Petrus alla kristna om att de kan be till Gud om sina problem och saker de oroar sig över. Gud uppskattar dem som är ödmjuka och han kommer att belöna dem.

 ”Ödmjuka er ... under Guds mäktiga hand.” I Bibeln syftar Guds ”hand” ofta på hans förmåga att hjälpa och att skydda. (2 Moseboken 13:3; 5 Moseboken 26:8; Psalm 18:16, 17) Vad innebär det att ödmjuka sig under Guds hand? Jo, det betyder att man förlitar sig på honom. Man inser sina begränsningar och förstår att man inte kan klara av prövningar på egen hand. (Ordspråksboken 3:5, 6; Filipperna 4:13) Man är säker på att Gud kommer att hjälpa en vid helt rätt tid och på allra bästa sätt. (Jesaja 41:10)

 ”Så ska han upphöja er när tiden är inne.” De som uthärdar prövningar kan vara säkra på att Gud kommer att upphöja dem, alltså belöna dem. Han kommer inte att låta sina tjänare prövas för evigt eller gå igenom prövningar som är tyngre än vad de klarar av. (1 Korinthierna 10:13) Gud kommer att belöna dem ”när tiden är inne” om de bara fortsätter att göra det som är rätt. (Galaterna 6:9)

 ”Kasta alla era bekymmer på honom, eftersom han bryr sig om er.” Hur kan man kasta sina bekymmer på Gud? Genom att be till honom. Ett uppslagsverk säger så här: ”Verbet kasta för tanken till att man gör en ansträngning för att slänga bort något från sig själv. Det är alltså en medveten handling.” (S.J. Kistemaker: New Testament Commentary) När en person har kastat sina bekymmer på Gud minskar oron och han kan känna något som i Bibeln kallas för ”Guds frid”. (Filipperna 4:6, 7) Han kan vara säker på att Gud vill hjälpa honom eftersom Gud bryr sig om honom och kan använda sin kraft till att hjälpa honom. (Psalm 37:5; 55:22)

 Kapitel 5 avslutar det första brevet som aposteln Petrus skrev till de kristna. (1 Petrus 1:1) Kristna då, precis som nu, gick igenom olika saker som prövade deras tro och hade kunnat göra dem oroliga. (1 Petrus 1:6, 7) Petrus visste om deras utmaningar, och därför skrev han ett varmt och uppmuntrande brev runt år 62–64 v.t. (1 Petrus 5:12)

 Petrus avslutar sitt brev med en uppmuntrande tanke för dem som får gå igenom prövningar på grund av sin tro. Om de fortsätter att vara ödmjuka och lita på Gud, kan de vara säkra på att han kommer att hjälpa dem att fortsätta vara lojala mot honom. (1 Petrus 5:5–10) Det Petrus sa kan också uppmuntra kristna i dag som blir förföljda.

 Titta på den här korta videon för att få en sammanfattning av Första Petrus.